Foto: Sagalunds bildarkiv
Ernst Lindroos
Det blytunga i vinterregnets gråhet växte då budet nådde oss om att Ernst Lindroos fredagen den 1.2.2002 gått bort i en sjukdomsattack i sitt hem i Kimito.
Ernst Gustaf Lindroos föddes den 23.6.1926 i Kimito som son till Fredrik Lindroos och Berta Lindroos (f. Söderlund). Han växte upp i en syskonskara om 14 barn i Klobbnäs, Vestlax. Föräldrarna försörjde den stora familjen med bl.a. pensionat om somrarna och en bagerirörelse med pepparkakor som sin specialitet. I likhet med de andra barnen fick Ernst tidigt göra rätt för sig i olika arbetsuppgifter som att hämta vatten och hugga ved. Han berättade själv hur illa han tyckte om arbetet med veden och tillade - med glimt i ögat - hur just detta påverkade hans yrkesval. I lärarens löneförmåner ingick färdigt kluven ved.
Ernst Lindroos kunde läsa "fiskare" i sitt militärpass efter sin krigstida tjänstgöring på Åland 1944, men det yrket blev inte hans livsuppgift. Han antogs till folkskollärarseminariet i Nykarleby från vilket han dimitterades år 1949. Efter ett vikariat i Helsingfors kom han 1950 som lärare och föreståndare till Vreta folkskola i Kimito, Han blev hembygden trogen i sin långa lärargärning. Åren 1962-63 var han tjänstledig för studier och avlade i maj medborgarskollärarexamen i allmänna ämnen. Kimito-Västanfjärds medborgarskola hade inlett sin verksamhet hösten 1961, och hösten 1963 övergick Ernst som lärare till skolan som han blev föreståndare för. Då grundskolan 1972 inledde sin verksamhet på orten fortsatte han som rektor för den nya Kirnitonejdens högstadieskola, en uppgift som han skötte fram till sin pensionering 1986. Som lärare och rektor var "Pekka", som han allmänt kallades i skolan, sträng men omvittnat rättvis och mån om sina elever.
De många kommunala förtroendeuppdrag Ernst Lindroos beklädde hade ofta en koppling till hans arbete som lärare. Han engagerade sig också mycket aktivt i arbetet för att Kimitoön skulle få sitt eget gymnasium. Åren 1969-72 var han ledarnot av Kimito kornmuns fullmäktige och åren 1983-88 förbundsfullmäktigeordförande för Wrethalla Husmodersskola kornmunförbund.
Ernst Lindroos hade den mångsidighet i begåvningen som en framgångsrik folkskollärare behövde. Den unge och energiske läraren fann snabbt sin plats i olika sammanhang. Han valdes till ordförande i Kimito ungdomsförening 1952 och kvarstod i uppgiften till 1965. Vreta by behövde få elbelysning och som ett led i insamlandet av medel grundades i början på 1950-talet Kimito sångarbröder. Ernst ledde fr.o.m 1952 i tjugo år kören bl.a. då den traditionsenligt sjöng in våren på trappan till Wrethalla ungdomsföreningshus. På 1950-talet ingick han i styrelsen för Åbolands sång- och musikförbund.
En lärare i Vreta skola är fysiskt omringad av Sagalunds hembygdsmuseum, och museet blev Ernst Lindroos ögonsten. Han var verksamt med i stort som smått i arbetet för all göra museet till det aktiva kulturcentrum i hela Kimitobygden det är i dag, ett barntillvänt museum med kulturarvskunskap och upplevelse i sällsynt god balans. När det återkommande och av publiken uppskattade evenemanget "Sagulund lever" på 1970-talet introducerades var detta till stor del Ernsts förtjänst. När han 1997 avgick som styrelseordförande i den samkommun som förvaltar Sagalunds hembygdsmuseum kunde han blicka tillbaka på 45 år i denna uppgift.
Hembygdsintresset hos Ernst Lindroos tog sig också uttryck i forskning. Han kombinerade skickligt informanternas hågkomster med det han kunde läsa ut ur kulturlandskap och föremål eller med säkert spårsinne letade fram i olika arkiv. Hans intresse sträckte sig från förhistoria till 1900-tal. Under många år ledde han Medborgarinstitutets hembygdsforskargrupp som publicerade böckerna Fångster i tidens strom I-III (1983, 1990, 1995). I gruppen kom pedagogen Ernst Lindroos till sin rätt. Minnesbilden ger vid handen att böckerna skrattades fram i berättandets glädje, men detta är långt från hela sanningen. Han ställde krav på sin grupp men med en utvecklad lyhördhet gjorde han dem aldrig så höga att gruppens arbetsglädje och -resultat äventyrades. I nära samarbete med sin grupp sammanställde han på 1990-talet Våra byar (1999) som behandlar byarna kring Träsköfjärden, kärnan i hans hembygd. Bland hans övriga publikationer märks Kring Wrethalla. Kimito ungdomsförening 1888-1988 (1988), Bolax, en by i Hitis skärgård (1992) och Mjölkhushållning i ÅboIand (1993). Ernst fungerade som ordförande och sammanhållande kraft i arbetet med Kilnitobygdens historia med utgivandet av del III, där han själv deltog med artiklar om bergsbruk och fiske, år 1987 och Kemiön suurpitäjän historia (1997) som milstolpar.
Som ordförande i Kimito kommuns vägnamnskommitte på 1980-talet kunde Ernst Lindroos låta sina kunskaper i hembygdens förflutna berika den namnflora som togs fram och fastställdes. Han tilldelades hembygdsråds titel år 1987. Bland hans utmärkelsetecken återfinns Åbolands Sång- och musikförbunds hederstecken i guld (1976) och Egentliga Finlands förbunds Auroramedalj (1992).
Kyrkan och församlingen stod Ernst Lindroos nära. Han ingick i restaureringskommittén för Kimito kyrka 1961 och var ledamot i kyrkofullmäktige i Kimito 1957-78. Han återfinns också som en av stöttepelarna i ortens sparbank, som principal i Kimito Sparbank 1965-71, styrelsernedlem 1972-73 samt direktions och styrelseordförande 1973-88.
År 1953 gifte sig Ernst Lindroos med sjuksköterskan Tora Karlstedt. Hembygden, museet och forskningen blev parets gemensamma intresse, och Toras insats i hemmet förklarar till en väsentlig del att Ernst orkade oeh hann med så mycket. När hon under sina sista år av svår sjukdom tvingades in i hjälplöshet blev det Ernsts tur att stå för omsorgen i hemmet.
Ernst Lindroos lyckades i sitt liv finna en balans mellan hängivenhet för uppgiften och kärlek till medmänniskan. Han sörjs av sönerna Mårten och Kristian med familjer, släktingar och en krets av vänner som förenas i en stor tacksamhet.
Nils-Erik Villstrand 2002
Amos Andersson
Amos Valentin Anderson, född 3 september 1878 i Kimito, död 2 april 1961 i Dragsfjärd, finländsk tidningsmagnat, bergsråd och riksdagsman (SFP).
Till utbildningen var han merkonom, men från enkla förhållanden i ett jordbrukarhem arbetade han sig upp till att bli en av de mest inflytelserika industriledarna i Finland under tidigare halvan av 1900-talet. Anderson var verksam i styrelserna för flera banker och försäkringsbolag, men utförde sin främsta gärning som tidningsman, framför allt som chefredaktör för Hufvudstadsbladet 1922–1945 och som konstmecenat. Han tilldelades också en hedersdoktorstitel av Åbo Akademi 1948: fil.dr h. c. Hans kvarlåtenskap omfattar främst hans konstsamling som förvaltas av Amos Andersons konstmuseum och hans lantställe, Söderlångviks gård, vilka är öppna för allmänheten. Anderson efterlämnade inga arvingar, utan testamenterade sin förmögenhet till Föreningen Konstsamfundet, som alltså äger hans affärsimperium med fastigheter, förlag och museum.
Källa: Wikipedia
Nils-Oskar Jansson-Vretdal
Nils Oskar Jansson (1862-1927) föddes och dog i Kimito. Han var folkskollärare i Vreta. Han var verksam inom ungdomsföreningsrörelsen i Kimito och hörde till de första i Finland som aktivt återupplivade den folkliga kulturen. Hans mest betydande insats var dock att han grundade friluftsmuseet Sagalund.
Källa: Svenska litteratursällskapet i Finland
Frans Österblom
Frans Wilhelm Österblom (16.9.1870 – 29.6.1907 Kimito). Folkskollärare och diktare.
Minnessten finns i Vestlax by i Kimito mittemot skolan.
Skrev bl.a "Min hembygd".
Min hembygd
melodi: Du gamla, du fria
Jag älskar min hembygd vid svallande hav,
dess skogar och minnesrika dalar,
där fädernas aska i grönskande grav
om hjältedåd och frihetskärlek talar.
Här sprang jag som barn och här lyssnade jag
till ekot bland kummelkrönta hällar,
till taltrastens friska, melodiska slag
och bäckens sorl i sommarljusa kvällar.
Här stridde min stam re´n för tusende år
mot mörker och andelig förvildning,
här strider den ännu i dag som i går
för modersmål, för vetande och bildning.
O, må den förkovras, min fädernebygd,
i hugstora tankar och bedrifter
och städse tillväxa i visdom och dygd
och troget skydda fädrens arv och grifter.